långt, långt bort

jag fick en uppenbarelse..
som freud och de andra gamla psykologigubbarna funderade även jag på vad det är som påverkar en människa till att bli den hon är.
arv?
miljö?
slumpen?

klart som korvspad att det mest är miljön runt omkring oss som formar oss. det är självklart. vem har inte kännt när hon/han varit på en annan plats än 'hemma' en längre tid att, shit vad annorlunda jag ser på saker nu. känner inte igen sig själv..vet itne men jag kan iallafall få känslor av förändring, anpassning.


nu har jag suttit i mittensoffan av de tre sofforna i vardagsrummet, sedan klockan 10.20 i morse, då jag började dagen med att kolla på Efter Tio. idag va det inte något bra program, de snackade motorcyklar, "livräddare" och om en fransk film, som i och för sig va ganska vackert filmad. nu sådär ca 7 timmar senare så  börjar jag bli ganska rastlös. kan jag inte bara få bli helt frisk så jag också kan få dra på måndagsklubben ikväll?! dock regnar det ju så jag är inte på något partyhumör i och för sig...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback