utan din panna mot min kind

Tungt att andas, det stramar till. En kittlande känsla sprids i strupen,
torr och med ett obehag.
Trycket över bröstet känns allt hårdare.
En inre kris, det är jag medveten om.
För de känslorna slog rot i mig för en evighet sedan.
Men det handlar inte längre om dig, utan om självbehärskning.
Att tänka två steg fram och ett tillbaka, istället för tvärt om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback