WEASE

Jag är fantastiskt bra på att sakna saker redan innan de ens tagit slut eller försvunnit.
Som nu.

Får en liten tår i ögat när jag tänker på att mina fem underbara månader här snart är över.
Det gör nästan lite ont inuti mig. Känns svårt att tänka på det.

Försöker blockera det genom att planera tiden jag har framför mig istället. Har till och med anmält mig till en kurs på universitetet. En sådan typisk sak jag knappt trodde skulle hända. Söker flera jobb om dagen och hoppas på det bästa.

Och faktum är att jag är sugen på Sverige och den svenska sommaren nu. Linköping. Stockholm. Åsvik.
Grillad mat och sommarnätter som aldrig tar slut. Värmen och skratten.
Sitta i båten och känna vinden och vattnet slå mot brunbrända kinder.

Men trots denna otroliga längtan kan jag inte säga annat än att det känns fruktansvärt vemodigt nu de här sista veckorna vi har kvar här. Speciellt eftersom jag ligger ensam sjuk i lägenheten och tittar på hockey. Finns ju bättre sätt att spendera en ledig dag på. Dagens största händelse lär bli att ta den obligatoriska duschen.