Långa dagar blev till nätter sen till år


Nu sågs vi igen, gått så lång tid så länge sen. Decenier tillbaks men jag minns det såväl. Varför kärleken brunnit utav olika själ, varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp. Trots min väg vart lång och kantats med gupp. Jag har stått utan för din port så många gånger, så många brev, många sånger. Minns alla ord, varje rad som jag skrivit. En längtan så stor minns varje dag jag lidigt. Har gått genom livet med en övetygelse, att jag satt något spår som haft betydelse. Aldrig besvarad. Aldrig tillmötes. En kärlek så varm utan den vilket öde. Från vinter till vår, sen sommar till höst. Trots att tiden vart svår, så gav kärleken tröst. Hjärtan som slår, vi står där vi stod. Minns det som igår, första gången du log. Som om jag snubblade pladask på marken och bara dog...

until we bleed.

Man säger ju ibland att vishet kommer med åren. Jag tror att det stämmer ganska bra. Som exempelvis min visdomstand, den fick för sig att vakna till liv igårkväll. Okej. Det va igår som jag skrev mina sista prov överhuvud taget i gymnasiet. Då passade det att visheten skulle komma. Den kunde inte fått för sig att börja växa i tvåan så att jag kunnat få lite bättre betyg? För jag menar, vishet hänger ju bara på att man är ägare av ett par visdomständer..eller?

Anyway, jag börjar bli lite trött på det här med att inse saker flera månader för sent, eller som i mitt fall något år för sent sådär. "Varför gjorde jag inte bara så för?!" Ja, bra att jag nu, bara 4534534 månader senare, förstår vad som borde gjorts, eller vad det egentligen var som hände..

En del tankar tvivlar jag fortfarande på. Vet inte än. Jag måste väl vela och grubbla några månader till för att sen komma på hur det faktiskt legat till. Det är inte lätt ibland, det är inte lätt för någon - som Petter sjunger..Instämmer till fullo med honom där.


nostalgi och fetaste känslan i låten. LYSSNA!


jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i. jag hör ett hjärta som slår.


cherry cherry honey!






//feels like -o9 aight? And what comes next?


long time no seen

Jag räknar dagar. Jag räknar år. En skymt av sol, en doft av vår.

Nu har jag en vecka kvar i skolan - en inlämning & två prov. Sedan är jag ledig två veckor för att efter det ta studenten! Underbart. Den närmaste tiden kommer bli så galet händelserik och så jävla rolig. Hoppas jag!
Bal, festande, chillande, solande, badande, grillande, musik, etc etc etc.

I Fredags åkte jag med kulturdelen av klassen till norrköping för att få en guidead tur av en kvinna vid namn Bonny. hehe. Det va gaaalet mycket sol så jag hade kortaste kortbyxorna och ett litet linne, trots det så svettades man floder. Men inget mig emot, så underbart att sommaren äntligen har kommit!
Efter Bonnys inte allt för faktarika guidetur så gick vi till ett ställe som hette Världens Mat typ, Asnice! Bakad potatis med skagenröra och en stor stark för 104 spänn. Det va nice! Efter att alla ätit drog vi till ett studenthak och köpte oss ytterligare en öl. Jag som va sugen på Amaretto soure bad om en sådan men de visste ju inte hur man blandade en sån. F. A. I. L. Fast iofs så vad det ju bara studenter som jobbade där och jag själv har inte heller en aning om hur man gör den så ska inte klandra dom.
Senare på kvällen när jag återvänt till Linköping åkte jag hem till Kajsa för att träffa lite trevligt folk, spela kubb och umgås. Sen åkte Kajsa och jag hem till mig för att sova.
I går så åkte jag med mamma till Bröllopshuset för att hämta min klänning men insåg att de behövde sy lite mer på den så den fick inte följa med hem..Köpte lite nödvändiga grejer och mötte sedan upp med Stella och Linnea i stan för att tillsammans bege oss mot ishallen för att kolla på balen. När jag satt där på läktaren kände jag hur känslan av nervositet inför Folkungas bal växte. Så sjukt kul det ska bli! Efter balen åkte vi in till staden igen och Stellahesten köpte en glass. Själv hade jag tyvärr tappat aptiden i den kladdiga sommarhettan. Efter att ha varit hemma och kastat i mig lite krubb så åkte Stella och jag till Kajsa, dit även Micke kom. Vi drog ett parti Kubb (jag är verkligen sjukt dålig på att bedömma avstånd) Efter det drog vi oss in till NH och satt där större delen av kvällen. Det va väldigt chill och värt indeed! Sen blev det en liten fyllepizza för att efter dra hem till Kajsa och se på JohanGlans-DVD. Johan hade blåbärsläppar, hahah. Efter ett tag blev den lite långseg så vi bestämde oss för att slumra istället.
Idag har jag hängt i vasahallen. Sista söndagsträningen, på tisdag börjar genrepen. Nervis.


Nu ska jag provbaka tårtorna som är tänkta att göras till min studentmottagning. Hur gott låter inte tillexempel Mandeletårta med jordgubbar och krispig rabarber. Mmmums. Fast nu läste jag på receptet att "Den tar lite tid att baka men är inte svår att göra". Frågan är om jag har tålamodet till det eller om det får bli någon vanligare variant av något snask. We'll see....

(BTW: Det blåser typ 3435645645m/s, men det är luuungt, solen skiner ju liksom.

is it wicked not to care?

I spent my time just thinkin bout you
Every single day yes, i'm really missin' you
And all those things we use to do
Hey boy, what's up? it use to be just me and you
I spent my time just thinkin bout you
Every single day, yes i'm really missin' you
And all those things we use to do


Nu: skorpor & te, alternativt en promenad

Äntligen! äntligen har jag lyckats få psykologiarbetet färdigt, och Doktor Glas- inlämningen också dessutom. Jag är en mästare på att skriva arbeten dagen innan de ska in. Rekordet slog jag och Unni då vi skrev vår Projektrapport på 100 poäng samma dag som det skulle skickas in. Det kallar jag tids-spar! Alla de timmar som man egentligen bör avsätta för att plugga på kan man ju istället göra något roligt på. (Fast ah, justdet det brukar ju inte bli så bra resultat eftersom jag stressar sönder mig och drömmer hemska mördardrömmar flera dagar under dessa tillfällen)....

Nu är jag hungrig. Käkade kvällsmat vid klockan fyra. Alltså eftermiddagsmat. Funderar på att ta en tredje kopp himmlagott-te och några skorpor med philadelphia..eller ta en promenad ner till stångån och dra en gammal nostalgisväng.

Nu har spotifylistan gått två och ett halft varv. Det är 22 låtar i listan, hur länge har jag suttit här? Det borde ju växa mossa på mig vid det här laget...

Sjung om studentens lyckliga dagar

Idag insåg jag att den här veckan är den näst sista veckan som jag går i skolan i hela mitt liv! Galet skönt men samtidigt så konstig känsla. Idag hade jag naturkunskap, den enda lektionen på hela dagen. Ska bara ha betygsnack så är den kursen avklarad. Herregud. Det känns overkligt.

Dock har jag en hel del kvar att göra dessa två veckor:
tisdag - inlämning av fördjupningsarbete i psykologiB, inlämning av litteratursak
onsdag - religionsuppsatsskrivning
så fort som möjligt - inlämning av bokrecentioin, filmrecention och CV i svenskaC

Inte det lugnaste pluggschemat, speciellt inte när man tänker på hur värdelöst seg jag är att komma igång med saker. Dock kom jag in i ett riktigt flow förut, men sen fick jag för mig att ta en snabbtitt på facebook och jag blev fast. 

Ska hälla i mig de sista klunkarna te och försöka komma igång sen..kanske.



 

Jorden vill spricka


How do you measure a year?

How about Love? På radiokanalen Spelas Familjen-Det snurrar i min skalle. Oh my vad nostalgiframkallande den låten är! 2008.. Och nu satte de igång Lykke Li - little bit. Dör lite, den får mig att tänka på way out west 2008, minns dock inte ens ifall hon va där och spelade...men det var en rolig festival och hela den sommaren var händelserik! Fast nu var det ju inte gamla låtar och minnen som jag tänkte ta upp i det här inlägget. Nej utan jag tänkte dela med mig lite av mina tankar angående livet. Innan P3 spelade Det snurrar i min skalle var det ett repotage om en kvinna som gick bort i cancer i april. Hon blev 36 år. Det jag undrar är; Är det möjligt att alla människor ar fått ett speciellt antal andetag/hjärtalag, på något förutestämt vis liksom? Ibland när jag får för mig att det är så brukar jag försöka andas så sakta som möjligt för att få ner pulsen Försöker fokusera så ofta jag kan på att man ska ta vara på livet, varje dag som går. Skit i att gräva ner dig för att du tycker att du är för tjock eller för smal, att du har för mycket plugg eller inte kan välja vilken av alla fester du ska dra på. Ha det gött i nuet istället för att fundera förmycket över går- och morgondagen. Well well, ska jag vara ärlig med er kan jag erkänna att jag inte alltid lyckas leva som jag lär. Ganska ofta grämer jag mig över alla läxor, hur jag ska hinna utnyttja helgerna till Max och över hur jag ska lyckas få kroppen i form till beach -10... Men så ofta jag kan försöker jag skita i småsaker som det och bara leva lite. En sak som är ganska värd är att tänka och känna efter i halsen "Har jag ont när jag sväljer? Nae det har jag ju faktist inte, fan va nice!" Efter att à haft problem med halsflus, körtelfeber och ständiga förkylningar de senaste åren har jag lärt mig att uppskatta tiden när allt är som det faktist ska. Med fungerande hals. Okej, känns som att jag tappade er ganska tidigt i den här texten, men jag sitter i bilen och det finns inte mycket till sysselsättning förutom att tänka i svajiga banor utanför det normala. Över och ut, sluta skjut!

(Kvällstankar - Obs bör inte tas med för stor seriositet)

Ett flertal gånger har tanken återkommit. (Och ibland har jag till och med blivit osäker på ifall det är så eller ej)
Men: Varför växer inte kroppsdelar ut om man blir av med dom? Det borde varit någonting som borde utvecklats senast under stenåldern. Jag menar, hur ofta inträffade inte slagsmål, olyckor och bråk med djur & vilda bestar? Skulle det inte varit sjukt smart av kroppen att utveckla något slags smidigt sätt att ersätta förlorade kroppsdelar med då? Och vad är grejen med att svanskotan inte valt att försvinna och glömmas bort än? Är tanken kanske den att människovarelser om sådär 20 000 år (om jorden fortfarande existerar vill säga) ska återutveckla svans då? Skulle möjligtvis fungera bra som balansfixerare. Speciellt för gamla! (Och väldigt bra att använda sig av om man är ute och cyklar, bara att fästa en vimpel längst upp på toppen så syns man överallt! Awesome!

0:00500?

Regnet droppar i takt till låten som spelar på min virusinfekterade pryl till dator.
Jag borde lämna in den någonstans - men vart?



Han formulerade några meningar om livet. Men jag ville inte höra på, för att jag visste att allt han talade om stämmer väl överens med verklighetens vardag.


When the sun hit your eyes there's nothing you can do.

Musikalen var galet bra.
Varje gång jag går in i en teatersalong fylls jag av en mystisk känsla ikroppen. Man kommer in i en helt annan värld liksom, det får allt annat att verka så oviktigt och långt borta. Vet inte hur jag ska förklara det med ord egentligen. Trots att jag kanske inte alltid är ett big fan av handlingen i den teater/musikal/konsert som jag är på så blir jag oftast oerhört inspirerad.

21.20 - we were here, joshua radin, star mile
I guess it's better than being alone.
I know it's easy to say but it's harder to feel this way and I miss you more than I should, than I thought I could, can't get my mind off you.

Starmile

Sitter i en bil som rullar in på Norrköpings våta gator, det har regnat hela dagen. Om en halvtimme börjar musikalen som vi ska se. David ska vara med. Norrköping är vackert i regn och minnen tar mig tillbaka till dagar när jag var yngre. Snäckor, sol och Pippin. Nu passerar vi stationen, ett stenkast från stället jag jobbade på för två somrar sedan. Och där är macken.

http://open.spotify.com/track/7mVwnQ2tF9CFVNecUeWNKx


Det skulle vara skönt om man kunde göra som med de där vakumförpackningspåsarna. Att man sätter damsugaren i hålet och suger ut allt som över huvudtaget finns där innuti. Så skulle jag vilja göra med mitt huvud, med hjärnan. Suga ut lite av alla tankar som far omkring..

- Who are you? - Whoever you want me to be.

Ja ja, jag vet att det va typ fem år sedan som man citerade, diskuterade, tittade, skrattade och bölade åt The O.C men jag kollade runt på youtube och hamnade på massor gamla O.Cklipp.
Det känns som att det va igår jag såg avsnitten, får samma blödiga känsla. Meskarin. Funderar nästan på att låna de tidigaste säsongerna av någon (för det är bara de tidigaste som är bra, fram till att snyggsurfaren Johnny är med..efter det...nä inge vidare)

Några favoriter som tar mig tillbaka till pubertala högstadietiden när man alltid bänkade sig framför tvn varje onsdag. Klockan nio.


-vad jag äter update!

Det blev en kombo av Te-versionen & Kaffe-versionen:
Te, philadelphiasmörgås med tomat, keso&vindruvor + the 70's show och andra b-skämtsserier som passar fint in på trötta eftermiddagshumöret en gråmulen dag som denna.

Sådär, nu vet ni det. Funderar redan på vad jag ska smaska i mig till kvällsmat. Haha jag förstår inte, hamnade liksom i matkoma för en kvart sedan..hur funkar hjärnan igentligen?! Well det står mellan att laga något riktigt skillat eller att spara på skillsen och ta gårdagens käk en gång till.
(Tror det blir senare förslaget, av ren lathet)

Ta mina armar, ta mina fötter, ta mina ben.

Det känns som att jag har sprungit 1 mil baklänges och klunkat 4 liter blod.
Insåg när klockan va 15.36 att religionsarbetet skulle va inmailat innan klockan fyra så det blev galet stressigt (Eftersom jag vid denna tidpunkt befann mig inne i stan).

Slängde mig på cykeln, körde nästan på två personer och trampade 3492 km/h..i motvind och regn. Men som tur var lyckades jag trampa mig hem i tid.
15.56 mailade jag mitt oerhört välformulerade och ytterst korrekta arbete om Frälsningsarmén...he-he.

Nu ska jag läsa ut svenskaboken som skulle varit utläst för snart en månad sen...Hatar att läsa böcker under tidspress. Speciellt när man inte ens får välja vilken bok som ska läsas heller. Gaahhrr. Men först ska jag götta mig i massor keso, philadelphiamacka med tomat och en kopp te eller kaffe. Kan inte bestämma mig. Om jag dricker te vill jag ju ha någon hård kaka att knapra på och samtidigt se på någon kulturell mysig film. Dricker jag kaffe vill jag ha någon smaskig bakelse till och kolla på någon tvserie som typ the 70's show och garva åt b-skämten i min ensamhet när jag sörplar i mig det lite blaskigt kokade kaffet som jag hällt vatten & grädde i för att kompensera mjölken som jag säkert druckit upp vid tidigare tillfälle.  (Bästa skulle va om Efter Tio gick, men det går ju bara..efter tio och jag antar att det är slut vid det här laget. Eller Laila Bakar, för då blir man mätt på snask av att bara kolla på alla mumsiga cupcakes och choklardtårtor som hon gör.)

.....kanske får köra sten sax påse med mig själv och se vad jag kommer fram till. Oerhört meningsfullt och spännande.

Ett halvt ark papper



I'll show you what time it is.

Först och främst vill jag säga Big happy B-day till min älskade storasyster som fyller år idag!

Idag efter min första och också sista lektion, naturkunskap, drog jag en spontanshopping innan jag cyklade hem från stan. Hittade massor shit men det som jag köpte var: en etnies-tshirt, en kjol (för 50 spänn!!) och ett armband.

Nu i eftermiddag har jag ägnat tid åt spontant fotande av diverse saker. Bland annat ett pappersark som jag hittade på vägen hem som va alldeles fuktskadat och kind of lite eldat på..Det låg och drällde i en backe i Berga som jag passerade.

Insåg att kjolen kanske va avsedd för en businesswoman-stil, men det struntar jag i.


Har även hunnit med att äta havregrynsgröt eftersom jag kom på mig själv med att ha glömt käka lunch idag. Väldigt intressant för er att veta. Nu ska vi dra svängen förbi affären och handla göddiga smarrigheter innan jag sätter igång med att plugga på seriöst vis.

sun sun sun

Not the first time I saw you
But I knew I want to spend some time
Half a day then a half a life time pass by


This is our time for all times starting from today
Oh he takes her to the sky they say,
She puts him on his feet again
There were bad times, never been so lonely
Beeing at house that time, you just let me go
We try to scream, words ran out like sand
Now we talk again, it's better...lalalala

Det kommer någonting bra ur allt.

Ett huvud som sprängs.